den 29 maj 2007

Hyvää iltaa

I kväll satt jag hos Maddälään och försökte plugga. Det gick så där, vi satt mest och pratade i stället. Trevligt. Muminmugg med Sniff (som alla kan identifiera sig med) användes att dricka kaffe ur. Gott.

När jag sedan skulle gå hem så började det bli intressant.

Jag börjar med att vela vilken väg jag ska ta från hennes hus – jag tror jag valde den rätta, då jag går igenom en park som verkar bekant. I parken finns ett dagis eller nåt tror jag – från detta dagis kommer högljudda skrapljud; som om någon befinner sig på insidan och vill ut.
Jag bryr mig inte så mycket om detta, utan går vidare.
Vid nästa krök står en bil (tom), med larmet aktiverat och spelar högljudd musik för ingen alls. Bilen var ny och av märket Audi.
Lägre fram så kan jag välja att gå till höger eller vänster; efter lite velande så väljer jag höger. Två meter senare hör jag hur det krasar under fötterna; det ligger stora mängder krossat glas och deformerad metall på asfalten. I drösar flera meter framåt, ända fram till en Mercedes med total demolerad framdel. Denna bil står mitt i vägen och verkar omöjlig att flytta på p g a sin totala dekonstruktion.
Stående bakom den öppna högerdörren (!) står en man som tittar på mig och frågar med finsk brytning (inte finlandsvenska) om jag letar efter T-banan. Efter som jag gör det så svarar jag, varpå han säger till mig att gå åt andra hållet. Rösten har den där klangen av "annars så sticker jag niiven i dig" och jag tackar snabbt och försvinner åt andra hållet. Jag var sååå nära att ta en bild på det hela, men eftersom det var mörkt och min kamera bara hade 200ISO-film så blev det inte så. Hade blivit en mycket snygg bild annars, då bilen stod mitt i vägen. Photogenique så det skrek om'et.
Sen när jag gått kanske femtio meter till och ser tunnalbanan så möter jag en man som fnittrandes sjunger "Stuck in the middle with you" och knäpper med fingrarna. Han går och sätter sig på trottoarkanten och ser lycklig ut.
Jag hastar på till T-banan och sätter mig med iPoden på högsta volym, Jethro Tull i lurarna. Detta är en sjuk värld, Fruängen by night.

3 kommentarer:

Madelene sa...

shit. ja det var faktiskt värre än vanligt. finskar? Här? gudbevars!

روبن sa...

Ja, är det inte sjukt så säg!

Men lite spänning i vardagen är aldrig fel!

M. Backlund sa...

Kändes som ett bokäventyr!

"Du står vid ett vägskäl. Om du vill gå höger, bläddra till sidan 43, om du vill gå vänster läser du vidare här."

Weird =)